bengtssonvikki

Jag hade tänk berätta om en tjej som gick i min klass under högstadiet, alltså från sjuan till nian. Hon va alltid lite utstött och mobbad av ungefär halva skolan och dom som inte mobbade henne med ord dom ignoererade henne bara. De fanns ganska många anledningar till varför de blev så, för de första var hon grovt överviktigt och i dagens samhälle är de inte många som accepterar överviktiga, idealet är ju att man ska vara supersmal, sen hade hon en sjukdom också som heter damp och då kan man ha väldigt svårt att kontrollera sig och man har väldigt kort stubin så hon hade väldigt svårt att kontrollera sig själv. Jag vet många gånger då hon bara kunde gå fram till folk och börja springa efter dom för att hon var helt hyper och folk tyckte förstås att de var kul och retade upp henne bara för att dom visste hur hon blev. Ibland slogs hon men blev oftast mer slagen tillbaka då. Vi hade många möten i klassen, även med föräldrar om detta. Alla visste att hon hade de svårt. På mötena fick vi information om hennes sjukdom så att vi skulle kunna förstå oss på henne lättare men de va inte mycket som blev bättre för de. Hon erkände själv många gånger att allt var inte alla andras fel utan mycket av de hon blev utsatt för var hennes eget fel också, hon är väl medveten om sin sjukdom och kunde därför förstå att folk blev irriterade på henne och ibland blev hon bara för mycket. Hon var inte heller direkt den snällaste tjejen,  hon kunde också slänga ur sig duma kommentarer  och sa alltid vad hon tyckte och tänkte om folk, jag tror och uppfattade de som en sköld eller ett försvar på något sätt, hon ville visa att hon inte var svag och kunde stå upp för sig själv och det gjorde hon också. De va många lärare som var trötta på henne med tanke på att hon störde en hel del under lektionerna  men i slutet av nian blev allt bättre. Folk började tröttna på att ständigt få hemsamtal av tjejens föräldrar och de var inte kul att reta upp henne längre, de fanns ju dom som fortfarande höll på men inte lika många. Hon började få lite umgänge den sista terminen och då märkte man direkt på henne att hon lugnade ner sig en hel del och kunde vara mer koncentrerad på lektionerna.